Bright eyes - Cassadaga
Nya skivan Cassadaga är ungefär som väntat riktigt bra men knappast någon Lifted.
Den känns tyvär lite för välproducerad och ren för att vara Bright eyes.
Conor är enligt mig bäst när han förmedlar desperation, tragik och hysteri ala "fevers and mirrors".
"Soul singer in a session band" skriker Dylan och skivan generellt låter lite mer countryrock än vanligt.
Spåret "Classic cars" är fruktansvärt fin men någonstans inom mig sitter jag och väntar på ett vredesutbrott, skivan känns lite för snäll, lite för tight och lite för mogen...i många fall är ju detta ett koncept för en lyckad skiva men i detta fallet? njaaae...eller?
Conor har i alla fall visat att han fortfarande är att räkna med och skivan kommer garanterat att växa efter ett par lyssningar till.
Tjuvlyssna på "Four winds" går att göra på http://www.saddle-creek.com/cassadaga/
"So I have become the Middleman. The gray areas are mine
The in-between, the absentee. Is a beautiful disguise"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar