Dagens Shit.

Dagen tillägnas Sufjan Stevens och Andrew Bird.
Två underbara musiker som passar utmärkt till en lugn söndag.
Andrew Bird som länge har varit en utav mina absoluta favorit textförfattare.
Texterna är fulla av ordlekar, påhittade ord och udda liknelser, de är ofta svårtolkade och kräver lyssnarens uppmärksamhet.

Dagens mest spelade:
Sufjan stevens - To be alone with you
Andrew Bird - Tables and chairs

för er som vill lyssna lite på Andrew bird kolla in: http://www.myspace.com/andrewbird


"wait just a second now
it’s not all that bad
are we not having fun?"

Dagens knark:

-Of Montreal - My british tour diary (från skivan Satanic Panic In The Attic)

-Okkervil river - No key, no plan (från skivan Black Sheep Boy)

-Camera obscura - I dont do crowds (från skivan Biggest Bluest Hi-Fi)

-Apples in stereo - Energy (från nya plattan New Magnetic Wonder)

Lite Elephant 6 är aldrig fel.

Tjuvlyssna lite på apples in stereos nya platta går att göra på: http://www.applesinstereo.com/

Dagens tips.

Läste i Dn att MTV efter massakern på Virginia Tech i USA inte längre kommer att visa Loney dears nya musikvideo till låten "i am John" p.g.a. att videon anses vara för våldsam.
Om videon är för våldsam eller inte vill jag inte ta ställning till men tycker att det är synd på en så pass underbar låt.

Döm Själva:

www.youtube.com/watch?v=WA57ImfVqcE

Dagens Skiva.

Bright eyes - Cassadaga



Nya skivan Cassadaga är ungefär som väntat riktigt bra men knappast någon Lifted.
Den känns tyvär lite för välproducerad och ren för att vara Bright eyes.
Conor är enligt mig bäst när han förmedlar desperation, tragik och hysteri ala "fevers and mirrors".
"Soul singer in a session band" skriker Dylan och skivan generellt låter lite mer countryrock än vanligt.
Spåret "Classic cars" är fruktansvärt fin men någonstans inom mig sitter jag och väntar på ett vredesutbrott, skivan känns lite för snäll, lite för tight och lite för mogen...i många fall är ju detta ett koncept för en lyckad skiva men i detta fallet? njaaae...eller?
Conor har i alla fall visat att han fortfarande är att räkna med och skivan kommer garanterat att växa efter ett par lyssningar till.


Tjuvlyssna på "Four winds" går att göra på http://www.saddle-creek.com/cassadaga/


"So I have become the Middleman. The gray areas are mine
The in-between, the absentee. Is a beautiful disguise"

Tillbaka?

Nästan 2 år sedan jag skrev här, skall man orka återuppta det igen? hmm.

Aja vill iaf tipsa om nya Laakso skivan som släpps idag 18/4, inte hunnit lyssna in mig helt än men den verkar ha potential.
Första singeln "Italy vs helsinki" är väl inte direkt skivans höjdpunkt men på något sätt gillar jag ändå konceptet att kalla in Jöback att delta på skivan eftersom det är så oerhört oväntat med tanke på Laaksos indiestatus i Sverige (även Anna Maria Espinosa hjälper till och körar).
Starkaste intrycken hittills gör "Dancing queen" som lämnar eftersmak och även "The death of us" är en pärla.
Älskar även passningen till postal service i låten "västerbron" (som jag antar är medveten)
"Västerbron you show me such great heights"... Nice!
Markus krunegårds röst är rispigare än någonsin och nostalgin flödar som vanligt när man lyssnar på Laakso. Härligt!!

En ny i miss you i´m pregnant?? njae...inte än åtminstone.

Tjuvlyssna gärna på "the death of us" på http://www.myspace.com/laaksolaakso

Kan även tipsa om att Laakso kommer till Huskvarna folkets park 5maj för att spela på popadelica.

"if i had a chance to start all over again i would do this again and again and again with you..."

Bäst just nu.

1. Tom Waits - The piano has been drinking.
Legenden Tom Waits ger oss i "the piano has been drinking" en fantastiskt vacker men samtidigt oerhört vemodig låt. Stämmningen i låten skriker desperation och ensamhet men det är också det som gör låten så otroligt fin. Detta blandat med en relativt tragikomisk text är i detta fallet ett utmärkt recept till ett mästerverk.

"As the bouncer is a sumo wrestler cream-puff casper milktoast.
And the owner is a mental midget with the i.q. of a fence post"


2. Damien Rice - the blowres daughter.
Irländska singer/songwritern Damien Rice var redan som barn väldigt kreativ och ägnade sina dagar åt att framförallt måla tavlor och skriva låtar. Som ung var han även medlem i ett Indie/rock band som kallade sig för juniper men Damien lämnade strax bandet för att åka till Europa och vandra, det var där Damien fick inspiration till sin skiva och när han senare återvände till Irland skrapade han ihop pengar för att göra en demo. Demon blev oerhört omtyckt vilket ledde till att damien Rice började spela in albumet "O"
The blowers daughter var första singeln på skivan och den klättrade snabbt på listorna.
Damien Rice gör känslofyllda ballader som får många andra musiker i genren att framstå som noviser.


3. Antony & The Johnsons - Hope there´s someone.
Låten är hämtad från deras senaste skiva "i am a bird now"
Antony har en skolad och tonsäker men samtidigt personlig röst.
Texterna handlar mycket om utanförskap och könsförvirring och
låtarna är uppbackade av ett fantastiskt arrangemang bestående av b la stråkar och piano.
På skivan medverkar även Lou Reed och Rufus Wainwright vilket stärker skivan ytterligare.
Solklart en utav 2005 års bästa skivor.

"Hope there’s someone who’ll take care of me when I die"

Veckans mest spelade.

1. The Lucksmiths - Synchronised sinking.
fina harmoniska tweepop melodier som påminner en hel del om Belle and sebastian.

2.Heavenly - c is the heavenly option.
Ännu ett fantastiskt bra tweepop band.

3.Magic numbers - This love.
Otroligt vackert.

4.Postal service - Against all odds.
Originalet gjordes utav Phil Collins men det här är oerhört mycket bättre. Postal service har här lyckats med bedriften att förvandla en relativt ointressant medioker låt till ett mästerverk, mycket tack vare Ben Gibbards känsloladdade stämma.

5.Echo & the bunnymen - The killing moon.
Blev påminnd om denna pärla när jag i veckan såg filmen Donnie Darko.